... nya tänder och fler insikter.
Lilla Ayla i flocken är nu en självklar medlem med trygg framtoning. Hon går med på längre rundor med alla stora och med styrning av Hip som vill hålla lite långt avstånd blir det fin träning i goda vanor. Vi har unnat oss fem gånger valpkurs på GMBK med olika kursledare och innehåll. Jag har en självständig liten valp som gärna vill interagera med andra vilket gör att ”avstå” signalerna blir fler än jag skulle önska. Men, alla erfarenheter är bra, vi får uppleva varierade störningar och får hjälp att ta oss hemifrån till ny miljö efter en lång arbetsdag vilket är nödvändigt. Lite nya vinklar på träning blir det, och bekantskaper jag inte kände innan. Ett tillfälle kvarstår, då blir det skogsarbete. I torsdags var det kursdebut inomhus, i den fina hallen på Hisingen. Valpkurs för tävlingsförare, typ. Lilla fröken höll på att gå upp i limningen av lycka, svårt att hålla fokus på följaövningar med gottebelöning - men det gick. Svårast av allt är att programmera om vissa delar av den mänskliga halvan. Vi får träna mycket så ska det nog gå. Kul i alla fall att ge sig i kast med nya utmaningar. Idag upptäckte jag att trots en omfattande omvärldsspaning kom även min valp i en känslig ålder, såklart. Två goa barnbarn besökte farfar med sin pappa. Hjälp sa Ayla, totalt utan minne av att just dessa lekte hon med så fint och länge i somras. Jag blev totalt överrumplad, har inte sett tillstymmelse tillblygsel tidigare. Nu får det bli hembesök hos barnfamiljer och lekplatsspaning, var hittar man tiden? Men, vad gör man inte för att rusta sin nya arbetskamrat på bästa sätt. Och lika underbart go och kelsjuk är hon som alltid - älskade lilla hund. ❤️
0 Kommentarer
|
Categories |